Like we never left

Efter jobbet plockade Pappa upp mig och Syster Liten för en liten road trip. Till Långviken.
 
Jag kom t.o.m ihåg vägen dit. Kände igen massor. Detta trots att det var minst 10 år sedan jag var där sist. När vi väl kom fram till stugan var det som att de där 10 åren aldrig passerat. Där var det som att tiden stått stilla. Allt stod kvar där vi lämnat det. Hamocken fanns kvar, på precis samma plats där den stod när vi en gång lekte med Marika och Mathilda. Farmors virkade gardiner hängde fortfarande i fönstrena. Lillstugan och lekstugan fanns kvar. T.o.m Farmors trädgårdsland. Och allt var i precis samma färger som då. Det var nästan så att man väntade på att Farfar skulle komma ner för trappan och ropa "Hej lilla gosse!", precis som förr.
 
Minnen. Så många minnen. Skratt och gråt. Alla känslor på en och samma gång ♥.
 





Faster

Tänka sig, att allt är sig likt. Var ni inomhus? Fina bilder du tagit!

Svar: Nej, tyvärr så var vi inte inomhus. Vågade inte kika in genom fönstrena heller då det skulle ha sett väldigt misstänksamt ut. Var dock bra nyfiken!
Tack! :)
BabyPeaches

Stalker?

Namn:


E-postadress:


URL / Bloggadress:


Din Kommentar:


Trackback
Ladda ner en egen design gratis | Bonusar inom casino, poker och bingo