Ett glädjande besked

I fredags ringde min chef mig. Jag har fått nya arbetsuppgifter som jag är bättre lämpad för än den jag har nu. Jag är otroligt lättad över detta då jag känner att jag gång på gång misslyckats med mitt jobb i mer än 2 månaders tid och inte alls varit lämpad för det jobb jag haft hittills.
 
Det börjar se ljust ut igen och jag sakta känner jag orken och inspirationen komma tillbaka. Jag börjar till och med känna en liten saknad efter jobbet, för egentligen så älskar jag mitt jobb. Ibland är man bara inte rätt person för uppdraget.
 
En del av mig är otroligt stolt över att jag provade och att jag försökte så länge. Den andra delen av mig är arg för att jag tog ett jobb som jag var, näst in till, bombsäker på att jag inte skulle klara av. (Man kan ju alltid hoppas att nissarna som sa att jag "måste" (trots noll erfarenhet what so ever av elever med dessa diagnoser/"problem") ta jobbet, för att jag stod på en förturslista, läser det här och inser att man inte kan sätta vem som helst på den här typen av jobb. Det är varken bra för eleven eller den som anställs.) Lärdomarna har varit många. Bland annat så har jag lärt mig att hälsa går före jobb, att våga sätta ner foten, att be om hjälp och att ensam inte alltid är stark.
 
Nu är det i alla fall dags att blicka framåt igen. Jag ska vila upp mig ett tag till (Jag vill inte gå tillbaka innan jag känner att jag är 100% återhämtad.) och sedan ska jag jobba igen. Efter det tänker jag inte vara sjuk en enda jävla dag till förrän nästa vinter.





Ronja Therese

Va skönt att det verkar räta upp sig lite igen! <3

Svar: Tack, det känner jag med. Känns skönt att veta att det är över nu och att jag kan släppa en hel del stress. <3
BabyPeaches

Stalker?

Namn:


E-postadress:


URL / Bloggadress:


Din Kommentar:


Trackback